Men precis som med alla produkter i så stor skala är det också lätt hänt att fel beslut fattas. AEM är en mycket flexibel produkt som möjliggör många anpassningar. Det innebär att eventuella krav kan översättas till olika implementeringar, från en specialbyggd lösning till en lösning som nära följer produktens grundprinciper.
Eftersom vi har bred erfarenhet av att implementera AEM och företagssystem för webbinnehållshantering i allmänhet, känner vi till fallgroparna när du ska välja någon av de olika lösningsinriktningarna. Förutom lösningsarkitektur och potentiellt tekniskt djup är det viktigt att även tänka på kostnadseffektivitet och underhåll, samt att säkerställa att systemet är framtidssäkrat.
I det här inlägget kommer vi att belysa några av de viktigaste faktorerna som bör vara i åtanke.
1. Design och arkitektur
När det gäller design och webbplatsarkitektur, bör det första steget vara att grundligt utvärdera alla krav och i ett så tidigt skede som möjligt och kontrollera om de omfattas av standardfunktionerna. Prototyper kan användas för att kommunicera alternativa lösningar till affärsanvändare och demonstrera vissa standardfunktioner. I de flesta fall kan du göra stora effektivitetsvinster genom små anpassningar av de inledande kraven.
Några exempel:
- Utnyttja Context-Aware Configuration-ramverket för att ge olika delar av webbplatsen olika funktioner och utseende.
- Rendera dokumentlistor från externa system via Sling Dynamic Include-ramverket så att de sidor som innehåller listorna fortfarande går att cachelagra.
- Använda Sling Resource Merger för att undvika att skapa nya komponenter med samma funktioner som standardkomponenterna.
- Undvika responsiv CSS och utnyttja funktioner inbyggda i AEM istället.
- Implementera vissa krav utanför AEM, till exempel genom att integrera med externa (mikro)tjänster. Detta är viktigt för att undvika att ”missbruka” AEM som ett WCMS.
- Göra mer än 95 % av förfrågningarna möjliga att cachelagra, vilket säkerställer hög prestanda.
2. Kärnkomponenter
För ett par år sedan inledde Adobe ett initiativ med namnet WCM Core Components. Tanken var att övergå från de gamla ”grundkomponenterna”, som blivit omoderna, och istället tillhandahålla ett stabilt bibliotek av komponenter på vilka varje projekt kan byggas.
Detta bibliotek med kärnkomponenter ger företagsanvändare tillgång till en uppsättning högkvalitativa byggstenar för att skapa avancerade webbsidor. Enligt samma principer har vi även utvecklat vår egen uppsättning (projektspecifika) komponenter. Det innebär också att vi aktivt bidrar till att kärnkomponenterna förbättras över tid.
Genom att använda dessa komponenter och utnyttja tankarna bakom dem, kan vi skapa extremt flexibla kodbaser och skaffa möjlighet att uppgradera komponenterna en i taget, utan att skada bakåtkompatibiliteten.
3. Redigerbara mallar
Tidigare var det utvecklarnas uppgift att skapa en uppsättning sidmallar tillgängliga för företagsanvändare: för att en innehållsskapare skulle kunna använda en specifik mall behövde utvecklaren först implementera mallen i AEM. Detta resulterade ofta i ökad tid till marknaden.
Under de senaste åren har en funktion som heter ”Redigerbara mallar” gjorts tillgänglig i AEM för att minska beroendet av IT när sidorna skapas. ”Redigerbara mallar” gör att innehållsskapare själva kan sammanställa mallar med hjälp av AEM Touch UI-gränssnittet.
4. Responsivt system med rutnät och stilar
Med hjälp av responsiva rutnät kan företagsanvändare hantera sidlayouter och komponenternas funktioner på ett flexibelt sätt. I kombination med AEM-stilsystemet kan fördefinierade stilar användas utan att ge avkall på enhetligheten mellan sidorna.
Tidigare krävde arbetsflödet för att göra innehållet responsivt att en designer skapade modeller för de olika brytpunkterna, att utvecklaren implementerade dem för en specifik mall och att innehållsskaparen valde mallen och fyllde i innehållet. Med responsiva rutnät har detta arbetsflöde förenklats dramatiskt: innehållsskaparen fyller i innehållet och kan anpassa layouten på egen hand, utan behov av att samverka med en utvecklare avseende responsivitet eller vänta på nya implementeringar. Den här funktionen, som infördes i AEM 6.3, ger företagsanvändare mer flexibilitet, samtidigt som den inte kräver att utvecklare utför dessa uppgifter. Avslutningsvis krävs heller inget arbete med utveckling (eller implementering) för att ändra en mall.
Den här flexibiliteten har dock ett pris: företagsanvändarna måste nu hantera layoutinställningarna för komponenter på sidorna, och det kan kräva mycket arbete. Det är oftast bättre att hitta ett mellanläge där vissa layoutinställningar är fasta och andra lämnas flexibla. Vi kan hjälpa dig att hitta rätt balans.
